Hej! Det var min kommentar du valde att lyfta på Linn Olssons blogg, och eftersom jag redan innan inte var nöjd med den kommentaren försökte jag publicera ett svar där, som löd:
"Hej Camilla! Ska erkännas att jag inte är nöjd med min kommentar, tonen blev mycket tråkigare än vad som var tänkt och det beror på att det var ett uttryck för frustration över vad jag uppfattar som antingen en ovilja att förstå eller provokation bloggarens sida. Jag försökte ta bort kommentaren eftersom jag insåg att den faktiskt inte tillförde något till diskussionen men det går inte vad jag kan se, så då får jag helt enkelt be om ursäkt istället. Förlåt. Applåd till Caroline återigen, hållbar och lycklig häst är grejen, vägen dit spelar mindre roll. Och kul att du valde att tolka kommentaren så bildligt, fint att hästen inte ramlade och himla fin häst. Ha det bra! "
Antingen var svaret inte ok eller så anser Linn diskussionen avslutad, för det har inte kommit upp i kommentarsfältet vad jag kan se. Men jag kände ändå att det var viktigt att se till att det kom fram eftersom det handlade om att be om ursäkt för sin tråkiga ton, vilket ju generellt kanske inte görs på nätet, så det var lite synd att det inte syns i tråden men kanske kommer upp senare, vad vet jag.
I övrigt hade jag inte tänkt prata mer angående släppa tyglarna eftersom det väl var den tråkigaste tonen i min kommentar, självklart har hästar en rätt bra balans (fyra ben och så) och ramlar inte så lätt, men om du vill ha en mer nyanserad förklaring till hur jag menade angående just bärigheten så diskuterar jag gärna det. Dock tror jag att Alexandra som du ju följer förklarar det ännu bättre om du bläddrar lite bland hennes inlägg, himla vettig person.
Långt svar, hoppas det inger lite framtidstro om internetdiskussioner även om jag nog är rätt uppgiven själv, och lycka till med fina hästen!
Jag håller ju i grund och botten väldigt mycket med om att man absolut inte måste välja "sida", finns mycket bra att hämta hos många inriktningar och framförallt är nog varierad träning toppen. Jag skulle själv inte kunna klassa mig som AR-ryttare (eller dressyrryttare heller för den delen, har inte ridit regelbundet på många år) men det är mycket i den klassiska dressyren så som det ser ut på tävlingsbanorna just nu som fått mig att verkligen fundera på vad som är bra för hästen och inte, och just Alexandra har haft stor del i det uppvaknandet. Därför blev jag lite trött över oviljan att förstå/viljan att provocera i inlägget som faktiskt inte var så trevligt vinklat för Alexandras del och gick rakt i fällan själv. Blev lite sur på mig själv när jag insåg att den första kommentar jag häver ur mig på nätet i frågan var så raljerande och icke-konstruktiv :P Men fint att du är med på vad jag menade egentligen och skönt att ursäkten kom fram nånstans iallafall :)
2