camillajarnedal.blogg.se

Idag var det dags för lastträning och jag hade hjälp av stallägarna. Roxi har ju bara åkt transport en gång i sitt liv innan så det är verkligen noll rutin på lastning och åkande. Häromdagen kikade vi lite på stallägarens transport när den ändå stod framme och vi kom fram till -men inte upp på lämmen.

Idag hade jag kört fram min transport och preppat med en hink morotsbitar. Vi hade två linor (då de hade linor när hon kördes upp till mig) men det hände inte så mycket. Hon går fram till lämmen och där stannar hon. Hon stänger liksom av och går varken framåt eller bakåt, hon bara står. Hon är rätt sugen på morötter men vill inte gå upp på lämmen. Så ungefär såhär såg det ut. Haha, hon blir låååång och knör ihop alla benen på en pytteliten yta. Vad är det tricktränarna kallar detta? Bergsgeten va? nemas problemas!

Sedan efter en stund fick vi henne att sätta upp framhovarna på lämmen och att jag backade av henne. Detta funkade flera gånger - och så fick hon såklart morötter!
Efter ett par gånger bestämde vi oss för att det fick räcka, hon hade gjort framsteg och var lugn och avspänd. Vi stod kvar och pratade lite vid transporten och plötsligt klev hon upp med alla fyra fötterna!

Det var morotsburken som lockade :p Så vi stod kvar där ett tag och hon gick upp och ner flera gånger, helt frivilligt och var mest nyfiken.
Visst, hon kom inte på helt men var ändå duktig tycker jag.

Efter detta gick jag ner och spolade benen på henne (2:a gången) och spolade ur svansen som var rätt skitig. Därefter vet jag inte vad som tog åt henne, hon blev alldeles uppe i varv och jag tog beslutet att inte rida utan ta henne på lina och det var ett bra beslut. Luftburen är det minsta man kunde kalla henne. Hon var SÅ busig och bockade, slog med frambenen, studsade jämfota och rejsade...
Imorgon kommer hovslagaren, blir spännande att se hur det går.