MENY
Vet ni att det finns hästägare som väljer att rida med bett? Alltså det går att rida utan utrustning men de väljer att inte göra det. Vidare finns det hästägare som har sina hästar på lösdrift, fast det finns boxar. Och en del låter sina hästar gå utan täcke i regn. Andra har dem uppstallade med fullservice, fast de bara har en häst. Vissa ger sina hästar fri tillgång på mat. Det har jag sett på Facebook där syns hela sanningar. Och en gång hörde jag faktiskt, håll i er nu, en ryttare som skojade om att sälja sin häst på Blocket om den inte sprang bättre på nästa dressyrtävling.
Min livsuppgift är att surfa runt på forum, bloggar och instagramkonton och berätta för de här hästägarna om alla fel de gör. Någon måste ju ta ansvar. Jag gör det.
Känner ni igen den här personen?
----
- Ska hästarna hållas inomhus invirade i bubbelplast, eller ska de släppas lösa utan täcken och vara ute dygnet runt, året runt? Ska de ha fri tillgång på mat, en "all you can eat"-buffé, eller ska de få maten i portioner? Nät? kraftfoder eller inte?
- Ska de gå i blandflock? Könsindelat? I stor flock? eller ensamma? Ute dygnet runt eller delar av dygnet?
- Ska man rida – och i såfall hur? Med bett eller bettlöst? Kanske utan någon utrustning alls? Ska man enbart jobba från marken? Utifrån vilken lära? Parelli? Akademiskt? Tyskt? Franskt? Kan jag rida min häst ute på kuperat underlag eller går Brunte bara att rida på banor med exklusivt underlag?
Kan man ens göra alla rätt? Eller kan det finnas mer än ett rätt? Problemet är att det inte går att nå dessa personer eftersom de inte lyssnar på någon som inte håller med dem. Och "dessa personer" är då de här know-it-all personerna som är helt blinda för något annat än sitt eget, oavsett vad det är - om personen är en sportfåne eller en skogsmulle spelar liksom ingen roll, de här personerna finns i alla inriktningar.
Jag ser ett problem med att man låser sig till sitt eget och ser det som det enda rätta. Eller att man gör på ett visst sätt för att det funkade med den förra hästen, eller att alla måste göra som jag för det funkar ju bra för min häst.
Jag är ju själv en "dressyrmänniska", rider vanlig engelsk dressyr med tävlingsgodkänd utrustning eftersom mitt intresse ligger åt tävlingshållet. Dock står jag i ett väldigt mixat stall med allt från ren "NH med barfotahäst som mycket sällan har ryttare på ryggen" till islandshästar och så vidare till tävlingsdressyr, och där kan vi ha väldigt breda diskussioner. Vi har väldigt skilda ingångar på hästeriet men bemöter varandra respektfullt och har ett superbra utbyte av varandras kunskaper. Det finns alltid något användbart - bara man lyssnar.
Har ni tänkt på att många inom samma inriktning kämpar för att rida likadant, istället för att rida så som det behövs? Har du en häst med stor galopp och lång rygg behöver du rida på ett annat sätt än på den lilla korta, kanske lite stumma hästen. Jag minns min gamla häst Donna, en mycket laddad och vaken häst som hade mycket svårt för att skritta i början, hon taktade bara. Trots detta bad (flera) tränare mig att rida övergångar, massor med övergångar skritt-trav-skritt, att hon till slut knappt skrittade alls gav ingen ledtråd - man SKA ju rida övergångar! På en annan häst behövs övergångarna för att öka uppmärksamheten, på Donna behövde jag hjälp att hitta lugnet istället - hon behövde inte väckas upp, hon var vaken kan jag meddela. Olydig javisst, men jag behövde en annan hjälp än standardövningen. Till slut var det en tränare som insåg att övergångar inte skulle få henne att skritta, och gav mig andra verktyg där jag kunde bromsa min häst utan att sitta och just bromsa.
En annan sak är det här med att många hästmänniskor är så väldigt lösningsinriktade, visst är det så? Framförallt på nätet, men även IRL. Tänk efter... Du kan ha ett bekymmer, det behöver inte vara stort, men något som bekymrar dig. Du tar hjälp av tränare, kanske åker till veterinären (eller flera veterinärer), massage till hästen osv. Man jobbar på det men saker har inte helt löst sig än. Du skriver om det på din blogg eller i ett forum, du kanske inte vill något med det du skriver utan behöver bara prata om det lite. Vad händer då?
Det som händer är oftast att folk kommer rusande med "bättre" lösningar, utan att ha sett er, utan att ha en aning om dialogen som är runt hästen. Men plötsligt serveras bättre lösningar med snabba resultat. Alla vet bättre än dig.
Jag tror att de allra flesta menar väl och bara vill hjälpa till, men ibland behöver man bara få tycka lite synd om sig själv och inte få 176 nya lösningar på saker man redan sliter sitt hår över.
Fundera på det, varför är det så svårt att bara säga: Jag förstår att det suger. kram.
0